Jag är glad att jag får fira min födelsedag.

För en och en halv vecka sedan låg jag på akuten. Efter att ha blivit undersökt av en pluton av människor och röntgats låg jag i en korridor med nackkrage, chock och min syster som sällskap. Då de inte hittat något akut som behövde opereras var det inte längre bråttom. Allt stannar upp, förutom min fortfarande alltför snabba andning och smärtan.

Jag cyklade hem efter att ha haft en PT-kund. Det är härligt att hjälpa någon bli starkare och må bättre. Vid ett cykelövergångsställe låter en man bli att bromsa ur rondellen och kör på mitt bakhjul och min kropp väljer då att flyga en tur. Allting går väldigt fort ända till jag ligger på min cykel och fortfarande lever. För trots att han gjorde fel, att det gjorde jävligt ont, att jag fortfarande haltar och inte helt kan använda min tumme, att min cykel är skrot, att jag var i chock och hyperventilerade några timmar så kunde det ha gått mycket värre.

Idag fyller jag år, inget jag normalt fäster så stor vikt vid. Men det är trots allt skönt att kunna fira sin födelsedag. De senaste åren har jag blivit bestulen upprepade gånger, skadat mig, träffat människor jag gärna hade sluppit och blivit påkörd. Men jag har också fått ett jobb som jag tycker är kul, med underbara kollegor, tränat och utvecklats, lärt mig både det ena och det andra, träffat helt fantastiska människor och kanske till och med blivit en lite bättre människa. Så på det stora hela går det rätt bra.

Kom ihåg att meningen med livet inte behöver vara så komplicerad, det kan hända att det bara handlar om att leva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation